Gah!

Exakt där, precis i mitten, hörde jag ett litet knarr mitt på vardagsrumsgolvet. Gah!!! Jag som la så mycket tid och energi på att få golvet i vardagsrummet att bli utan knarr när vi gjorde golvet för snart 10 år sedan…. GAH!!

Exakt där, precis i mitten, hörde jag ett litet knarr mitt på vardagsrumsgolvet. Gah!!! Jag som la så mycket tid och energi på att få golvet i vardagsrummet att bli utan knarr när vi gjorde golvet för snart 10 år sedan…. GAH!!

Det gick någon vecka och farhågan som slog mig mitt i bygget, att pergolan blev lite hög, kändes mer och mer sann för varje gång jag tittade på det hörnet. Så en sen kväll riggade jag upp lasern och måttade om.
Jag var så irriterad över det faktum att jag nog ändå hade känslan när jag byggde det men inte lyssnade att det inte blev ett enda foto på den processen. Men jo, det blev bättre när det blev lite lägre!

Apropå att att vara blött så fick min magkänsla mig att gå och kika utanför källarentrén när det kom ett riktigt rejält regnväder. Med tanke på vad jag möttes av var det ett bra beslut, det visade sig att det hade fastnat lite skräp inne i röret från spygatten.
Med en väldigt blöt mig tog det vara några sekunder innan ytan var återställd och vattnet borta, även om det fylldes på uppeifrån under tiden.

Jag upprepade även en klassiker. Efter service och vattenbyte på badtunnan är det dags att fylla på den igen. Till och med extra effektiv och drog fram vatten från 2 olika matningar.

Sen gör man något annat, ska bara fixa något och plötsligt är det lite väl blött… igen. 😀

Jag var inte helt nöjd med överlappningen av handdukshängarna, men det blev ett kortvarigt problem – fästena fäste inte så att säga. Tvättade rent så att limmet skulle fästa och väntade 2 dagar istället för 2 timmar som beskrivningen sa, men det satt knappt kvar när man tittade på det, och än mindre när man hängde upp något i dem.
Funderar på att sätta ett rör från sida till sida istället, tror att det kan bli ganska bra istället.

I efterdyningen av att riva det gamla badrummet bilade jag upp avloppsröret och blev lite förvånad över att det var plaströr. Skört var det och det gick sönder nästan bara av att man tittade på det.
Tänkte hur som att det var ju bara att få loss Y:et och sätta på ett lock, så var det klart. Men nej, givetvis hade Kaj inte litat på att skarvarna skulle hålla tätt, så han hade limmat ihop rören. Gah och dubbelt gah.

Jag försökte ignorera den där hörnplattan som satt lite snett, den var för hög mot ena sidan och för låg mot andra sidan, men jag ville ju verkligen inte göra om det. I sista sekund blev det ändå så att jag hackade bort den och ersatte.
Varför ska man alltid vänta med att göra en sån sak, när man vet att det bara är att bita ihop och göra?
© 2026 Anders Larsson