Påbörjat utökningen av odlingsbänken, den nya delen ska bli i princip lika stor som den befintliga så dubbelt så mycket plats att odla i. En sektion blir reserverad för sparris, medans resten blir för diverse odlingar.
När jag byggde odlingsbänken klädde jag den innerst med en lite tjockare plast. Det var rätt tänkt, men inte riktigt rätt genomfört. Plasten tålde absolut inte solljus och frasades helt sönder, för att inte tala om att man fick vara väldigt försiktig med verktyg i bänken.
Grävde ur en del av bänkarna och bytte ut det till en stark, ordentlig väv som jag satt upp istället.
Passade även på att fylla på med mer jord i bänkarna, det har sjunkit ihop förvånadsvärt mot förra året.
Klacken som hela glaspartiet ska stå på är klar och tillfixad. Det fanns ett antal extra klinkersplattor av originalsort i garaget och i en hög ute i trädgården – det tackar vi för!
Provmontering av de båda sektionerna. Man kan fundera på hur de lyckats skada undersidan på detta sättet – när till och med metallen är skadad. Som tur var är det bara på undersidan.
Självhäftande tätningslist som man använder för att sätta ihop de båda sektionerna. En speciell ”stolpe” som man sätter mellan sektionerna och tätar och skruvar ihop.
Klart!
En fördel när man lyfter ut glasrutorna är att man kan skruva karmen som ett traditionellt fönster. I detta fallet gick det dock inte eftersom det skulle blivit rakt in i teglet. Vi använde därför de vanliga fästena som är så vanliga med PVC fönster.
Vi tätar/fixerar därefter med lågexpanderande fogskum för att det ska sitta stabilt och bli varmt.
Fogskum in action!
Karmarna sitter på plats och det är fogskummat. Betongsäcken ligger för att trycka ner trösklen som var lite stökig.
Vilken känsla när vi monterat i både dörren och glasrutan. Men det var någonting som gnagde, ska dörren verkligen ta mot så mycket när man öppnar och stänger?
Ni vet när man känner sig sådär riktigt dum? Det var så vi kände när vi tittade på dessa små platsjäklar och insåg att ”Vänta… det där är leveranssäkring, de ska inte sitta där… ”
Plötsligt var känslan i dörren mycket bättre, den var faktiskt alldeles normal. Nåväl.
(denna bild är tagen cirka en månad efter vi monterade upp glaspartiet)
Vi var lite fundersamma på om denna självhäftande, expanderande tätningslist verkligen skulle göra sitt jobb, för vi såg inte att den expanderade varken när eller efter vi monterat den. Men den lilla bit som blev över hamnade i ett hörn och jag är nu övertygad om att den faktiskt var expanderande!
Tejpbiten i ändan omslöt alltså hela rullen när vi slängde in den i hörnet!
Kolla vad som fanns längst in i garaget! Kakel som matchar det som sitter i gamla tvättstugan, perfekt eftersom det behöver kompletteras. Dessutom fina gamla Höganäs plattor som min trappa består av - alldeles utmärkt eftersom flera är skadade. Ibland är det bra att spara saker längst in i ett hörn!
Dörrpartiet mellan vardagsrummet (som egentligen hade varit ett barn/sovrum tidigare) var klassiskt för ett äldre hus. Smal dörr bredvid ett fönster med radiator under. En bredare dörr var ganska självklart och efter lite funderande fram och tillbaks så föll det på plats.
Vy från utsida – lägg märke till kattluckan i dörren. Den har nu flyttat till väggen (!) lite längre bort i uterummet.
Hela utrymmet där dörr och fönsterparti ska sitta är öppnat. Radiatorrören är fortfarande inkopplade och det är vatten i dem, men det är ingenting som ska få störa oss. Eller jo, lite störda blev vi, men det var inte mycket att göra åt saken…
Även om det ser ut som tryckt virke är det ingen fara! Men det är inget bra utrymme att ställa ett nytt dörr och fönsterparti på.
Lösningen blev att gjuta på en klack som hela härligheten står på.
Blanda mer bruk? Nåväl.
Med hjälp av ett hemmabyggt specialverktyg (Patent pending) tog vi loss glaslisterna och lyfte ut glasrutorna. Man man väl säga att att karmarna blir aningen lättare att hantera utan glasrutan 🙂
Naken fönsterram utan glas.
© 2026 Anders Larsson